Lahden kaupungin perustuskirjan ruotsinkielinen osuus

Öfversättning

Nådig Förordning, angående Lahtis köpings i Hollola socken af Tavastehus län ombildning till stad.

Hans Majestät Kejsaren har, på Kejserliga Senatens för Finland underdåniga framställning, under sin vistelse i Peterhof den 19. Oktober / 1. November 1905. täcts i Nåder förordna:

att Lahtis köping i Hollola socken af Tavastehus län skall på de uti denna dag i Nåder faststäldt fundationsbref närmare angifna grunder ombildas till stad, benämnd Lahti.

Ministerstatssekreterare Linder .

Öfversättningens riktighet bestyrker: Helsingfors, å Kejserliga Senatens Ekonomiedepartements Kansli, den 30 Januari 1906.

Karl Malin.

[Varsinainen ruotsinkielinen perustuskirjateksti]

Öfversättning

I nåder faststäldt i Peterhof den 19. Oktober (1. November) 1905.
Ministerstatssekreterare Linder

Fundationsbref för Lahti stad i Hollola socken af Tavastehus län

§:1.

Den i Hollola socken af Tavastehus län nyanlagda stad skall enligt i dag utfärdad Nådig förordning benämnas Lahti och bebyggas efter här bilagda, i Nåder faststälda plan.

§:2.

Åt Lahti stad förlänas till evärdelig ego, med aflyftande af härintills utgående onera och med iakttagande af i detta fundationsbref angifna vilkor, åt Lahtis köping, medels Nådigt bref af den 2. September 1887. med besittningsrätt öfverlåtna halfva Pekkala kronohemman No 1. om 1/8. mantal, till arealen 66,32. hektarer, äfvensom detsamma underlydande vattenområden samt kronans egande ännu oföryttrade tomter i Lahtis köping. Dessutom tillkommer staden

1.o ) hela det område, som härförinnan underlagts Lahtis köping, nämligen:

a.) de områden, hvilka enligt Nådigt bref af den 10. November 1877. från i Lahtis by af Hollola socken belägna Paavola, 1/2. Rekola, båda hälftena af Juhakkala, Juustila, Pekkala, Marola, Hennala, Leikkola, båda hälftena af Nikkilä, båda hälftena af Mäkelä, 1/4. Kittilä, Huovila, 3/4. Saksala, 1/4. Saksala, Hörölä, 1/4. Savola och Helgala hemman, 4/9. Sipilä och 1/3. Sipilä rusthåll äfvensom från Anttila hemman i Järvenpää by i samma socken utbrutits för anläggning af nämnda köping och å köpingen här bilagda karta äro utmärkta med Litt. A.;

b.) de med Litt. B. å samma karta betecknade områden, hvilka enligt Nådigt bref af den 24. Maj 1879. för köpingens utvidgning utbrutits från Pekkala, Paavola, Rekola, Juustila, Mäkelä, Kittilä, Huovila, Saksala, Hennala, och Seppälä skattehemman i Lahtis by samt från Anttila hemman i Järvenpää by, äfvensom från Lahtis bys gemensamma och Pekkala skattehemmans enskilda tillandning, från Seppälä hemman och Kartano rusthåll till båtblats vid Wesijärvi strand.

2o ) Halfva Pekkala skattehemman No 1. om 1/8. mantal, hela Juustila 1/4. mantals krigsmanshus - skattefrälsehemman No 5, 1/2. Nikkilä skattehemman No 19., om 1/4. mantal, 4/9. Sipilä skatterusthåll No 14. om 5/18. mantal, 1/8. Savola skattehemman No 12. om 1/16. mantal, Reuna benämnda hela Leikkola skattehemman No 16. om 1/4 mantal, 1/4 Helgala skattehemman No 18. om 1/16. mantal, samt till dessa hemman hörande vattenområden, Papinsilta benämnda från Nikkilä skattehemman afsöndrande parcell - lägenhet, från Ali-Juhakkala kallade hälft af Juhakkala krigsmanshus - skattefrälsehemman No 4. utbrutna Rinne benämnda egostycke, från samma hemman utbrutna Porttila benämnda egostycke, från Saksala skattehemman utbrutna Laune benämnda källa med kringligande jordområde och från Kylä-Hennala skattehemman No 11. afsöndrade Tikkula benämnda parcell - lägenhet, alla i Lahtis by af Hollola socken, samt från Anttila skattehemman No 4. i Järvenpää by af samma socken till begrafningsplats utbrutna egostycke, hvilka lägenhäter och egostycken, till arealen sammanlagdt 755, 95. hektarer Lahtis köping till utvidgning af sitt område vid olika tidpunkter inköpt och från hvilka alla härintills utgående onera likaledes skola aflyftas.

Staden berättigas använda ofvanuppräknade, densamma tillagda egor till bonings- och fabrikstomter, öppna platser, magasinstomter, mulbete, plantager och öfriga för staden nödiga anläggningar samt de af sagda egor inflytande inkomster till aflönande af stadens tjenstemän och andra dess behof använda.

Stadens vattenområde skall med det första genom skifte närmäre bestämmas.

§:3.

Nuvarande tomtegare i köpingen äfvensom arrendatorer af köpingen underlydande jord bibehållas oförkränkt vid sina rättighäter.

§:4.

Staden berättigas att, i händelse synnerliga omständigheter dertill föranleda emot viss löseskilling och under full ägaderätt utom stadens plan upplåta så mycket mark till industriela inrättningar, magasiner och upplagsplatser, som kan finnas nödig. Men för öfrigt och med undantag af hvad angående bonings- och fabrikstomter i §:5. omförmäles, må icke något af de staden till höriga egor från densamma abalieneras eller till enskild ego öfverlåtas under hvad vilkor eller förevändning som helst, utan bör endast på viss tid till begagnande eller odling upplåtas åt stadens invånare eller öfriga personer emot arrende till stadskassan.

§:5.

De endligt stadens plan till enskilda bonings- och fabrikstomter bestämda platser såvidt desamma ännu icke äro sålda, eger staden till bebyggande med full eganderätt upplåta emot den löseskilling, som antingen å offentlig auktion eller annorlunda af staden bestämmes, hvilken lösen skall jemte årliga tomtören till stadskassan ingå; dock undantagas härifrån ej mindre tomterna Nris 3, 4, och 6. i tjugusjette qvarteret, som förbehålles kronan för sjukhusanläggning, än äfven tomterna Nris 33. och 34. i åttonde qvarteret, hvilka upplåtits åt staden till plats för skolhus och rådstuga, hvarutom staden åligger att för en i framtiden möjligen uppförande gregisk-rysk kyrka utan ersättning upplåta en lämplig plats.

Enskilda tomter skola af egarene bebyggas enligt de ritningar, som af stadens styrelse godgännas och af Guvernören varda gillade, samt efter den byggnads-ordning, som för staden framdeles utfärdas; och få stadens tomter icke styckas eller klyfvas eller en del af tomt med annan närgränsande tomt sammanslås, eller nabo tillåtas att, under hvad förevändning som helst, större eller mindre del af närligande tomt inlösa och sig tillegna, utan bör alla slika tomter innehafva den vidd, som enligt stadens plankarta för hvar och en finnes utsatt.

§:6.

Köp och öfriga aftal rörande stadens mark, med undantag af nädannämnda, kunna icke ingås, likasom icke heller lagfart å sådana får meddelas; hvilken bestämning likväl icke hänför sig till bostads- och fabrikstomter. Men nyttjo- eller arrenderätt må innehafvare med behörigt tillstånd till annan öfverlåta.

§:7.

Det i staden inrättade postkontoret skall framgent på kronans bekostnad underhållas.

§:8.

I afseende å lagskipningen skall staden underlyda Åbo Hofrätt, i administrativt, ekonomiskt och escekutivt hänseende Guvernören i Tavastehus län.

I afseende å själavården och kyrkotukten skall staden hänföras till Hollola pastorat af Borgå stift och af presterskapet derstädes åtnjuta presterlig hjelp emot skälig ersättning intill dess af stadenbildas ett särskildt pastorat, som jemväl kommer att hänföras till Domkapitlets i Borgå stift förvaltningsområde. I förenämnda afseenden förenas med staden Lahtis och Wesijärvi stationers vid Statsjernvägarne i Finland samt Lahtis depots äfvensom öfriga emellan omförmälda stationer belägna Statsjernvägarne tillhöriga områden.

§:9.

För rättskipningen och ordningens upprätthållande bör staden, så snart möjligt är, förses med Rådstufvurätt och Magistrat, men intill dess sådant skett, utöfvas stadens styrelse af en Ordningsrätt, som härigenom inrättas och består af en ordningsman såsom ordförande och fyra ledamöter med biträde af den för staden antagna fiskal och nöjdigt antal stadsbetjente. Ordningsmannen tillsättes af Guvernören och ledamöterne väljas af staden; och eger Ordningsrätten antaga den lägre stadsbetjeningen, men med tillsättande af stadsfiskal, som framdeles skall anställas, förfares enligt hvad om dyliga tjenster stadtgadt är. Af ordningsmannens lön erlägger Statsverket tillvidare 800. mark i året.

Intill dess Rådstufvurätt och Magistrat varda i staden inrättade skola stadens tviste- och brottmål upptagas och afdömas af Häradsrätten i Hollola, Nastola och Kärkölä socknars tingslag af Hollola domsaga, med undantag endast af sådana ärenden, hvilkas behandling Ordningsrätt i allmänhet tillkommer.

§:10.

Lahti stad tillägges rättighet att uppbära ej mindre tomtören än äfven öfriga städerna i allmänhet tillbörande afgifter, allt efter de särskilda taxor och bestämningar, som komma
att i behörig ordning utfärdas och blifva gällande; dock att kronan fritages från skyldighet att erlägga tomtören.

§:11.

Ehuru domaremakten inom staden tillsvidare utöfvas af redanbemälda Häradsrätt, skall likväl icke någon tingsgästning eller annan afgäld för domarens underhåll eller tingshushyra från staden eller af dess innevånare utgå; såsom ock staden från all väg- och brobyggnad utom eget område, kronotransportskjuts samt håll- och reserv-skjutsning vid utom staden varande gästgifverier, äfvensom från deltagande i underhållet af de sistnämnda befrias skall; likväl böra nuvarande civila och ecklesiastiga tjenstemän i orten, under deras tjenstetid derstädes, af staden godtgöras för de löneinkomster de haft att påräkna från det staden nu underlagda området; men efter bemälde tjenstemäns afgång kommer slik utbetalning att upphöra.

§:12.

Staden och dess invånare skola underhålla torg, gator, allmänna platser och hamnar
enligt lag och författningar samt uppföra och underhålla allmänna hus och byggnader, såsom kyrka, rådhus, häkte m.m., äfvensom behörigen vidmakthålla väg inom stadens område samt gästgifveri uti staden; hvarhos densamma åligger ombesörja fängsliga
personers vård, bevakning och underhåll i stadshäktet samt sådana personers skjutsning till närmaste fångförare på landet.

§:13.

Vid landtdagarne i Finland skall staden representeras af fullmäktig i enlighet med hvad uti Landtdagsordningen för ty fall stadgas; och komma stadens vapen samt klassifikation och ordningsnummer att framdeles bestämmas.

Ministerstatssekreterare Linder.
Öfversättningens riktighet bestyrker: Helsingfors, å Kejserliga Senatens Ekonomiedepartements Kansli, den 30 Januari 1906 .
Karl Malin.